Liten tuva SJälper ofta stort lass...
söndag 21 februari 2010
söndag 14 februari 2010
En trogen vän
tisdag 2 februari 2010
Längtan
Jag vill vara ute i skogen och leta block. Skridskor och längdskidor till alla ära. Vilket var helgens aktivitet. Men jag vill känna sten under mina fingrar. Måste lägga upp en gammal bild så jag mins hur det kan vara.....
Helena på Candyman i Focksta i höstas. Jag längtar att få klättra detta fina problem utan en mage att släpa på. Snart, snart...
fredag 22 januari 2010
Blöjor bajs och barnskrik
Ett helt nytt liv! Att ta hand om och att leva! Häftigt att man anpassar sig så snabbt och gillar det! Ska jag verkligen jobba igen? Verkar jobbigt! =)
Blev jätte glad då jag hittade pilates för mammor och barn. Perfekt att bygga upp underredet igen till en kör av joller och barnskrik.
Rekommenderar även det nya klättergymet K2. Riktigt häftigt ställe och dessutom bebisvänligt. Stort, luftigt och många sittplatser. Bebis slipper bli trampad på och andas in för mycket krita. Mammamor kan sitta bekvämt när det är mat dags.
tisdag 12 januari 2010
Apropå The Sends
Jo, den var bra.
Boye följer ett antal svenska profiler runt till några fina fläckar på den svenska klätterkartan. Det blir mycket hud, bruten engelska och sändarvånda. Handlingen kretsar kring frågan "Vad krävs för att sända?"
Vi tycker att huvudpersonerna framstår sympatiska och man kan lätt identifiera sig med deras strävan att komma upp. Bilderna är vackra och klättringen är ambitiöst dokumenterad. På så sätt har Boye gjort ett strålande jobb.
Som så ofta i genren saknas dock de kvinnliga prestationerna i filmen och om man ska va petig så hade man kunnat stryka lite DWS och istället framhållit klättring som den sociala allemanssport det är.
På det hela taget en mycket trevlig film alltså.
Den får fyra av fem kilpetare i betyg.
Boye följer ett antal svenska profiler runt till några fina fläckar på den svenska klätterkartan. Det blir mycket hud, bruten engelska och sändarvånda. Handlingen kretsar kring frågan "Vad krävs för att sända?"
Vi tycker att huvudpersonerna framstår sympatiska och man kan lätt identifiera sig med deras strävan att komma upp. Bilderna är vackra och klättringen är ambitiöst dokumenterad. På så sätt har Boye gjort ett strålande jobb.
Som så ofta i genren saknas dock de kvinnliga prestationerna i filmen och om man ska va petig så hade man kunnat stryka lite DWS och istället framhållit klättring som den sociala allemanssport det är.
På det hela taget en mycket trevlig film alltså.
Den får fyra av fem kilpetare i betyg.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)