Påskäggets överraskningar

Påsken ska bjuda på vårens första varma solstrålar, god mat och sprudlande energi!

Inte 1dm snö, magsjuka och förkylning. Men mitt i mörkret tittade ändå solen fram. Här bilder från en härlig dag vid röda väggen, Västervik.


Johan på made in swizz 7b+


Här är Johan snart på väg ner, men på nästa press satt den!


Skönt att sova ute.

Skogstokig har jag svårt att bli...

..men däremot är jag tokig i att vara i skogen.

Jag har en alldeles egen chaufför. Idag blev jag skjutsad ut i skogen i ett större fordon än vanligt. Jag hade sådan tur att jag fick åka lastbil till Jumkil!



Min chaufför.

Väl där bestämde vi oss för att leta upp de senast utvecklade blocken i skogen. Skogsblocket. Detta tog sin lilla tid. När vi till slut hittade det tack vare Ulf var det så klart det blötaste blocket i jumkil den dagen. Men skam den som ger sig. Strax var det torrt och klätterbart. Vi klättrade på problemet skogstokig. Fint problem. Johan lyckades både göra den etablerade ståstarten och sittstarten. Trickset för mig, när jag gjorde ståstarten, var att bestämma mig för att lita på min högerhäl! Allt sitter i huvudet!


TS på Skogstokig etablerad.



Spana in den viktiga hälen!

Nacka

Vi byggde årets första D-vitamin i Nackatrakten på lördagen. Jag lyckades beklättra en hög linje som jag inte känner namnet på. Den lär ha borstats av Wulf och inbjöd både till sloperpinchande och tåkrok.

Jenny på okänd 6c- ish.
Ulf  vaktar.

Avslut

Du passerar en deadline. Du tar ett svårt beslut. Du kanske begår ett misstag men går vidare. Förmåga att göra avslut är grunden till ett sunt sinnelag. Det har jag ingen fallenhet för men väl Jenny. I dag gjorde hon resolut avslut med Sport ss på koblocket. Det var starkt.

Äntligen vår!

Med våren kommer ömma fingertoppar och rosiga kinder. Helt underbart!


Fiby



Jag krigar på ena foten i
bäcken.



Koblocket

Två soliga härliga klätterdagar med blå himmel och sol. Inget send men framsteg på båda mina 7a+ projekt. Grymt att ute säsongen är här!

En ärlig kis.

Jag gillar Eric Lopez kommentar till sina bestigningar i Font. Fritt tolkat: "Jag är ju inte så teknisk, men jävligt stark."

Semlor & Inspiration

Det är mörkt mest hela dagen. Huvvet är fullt med snor. Man jobbar äter och sover. Då är det dags att drömma sig bort till när man var ung stark och frisk. I väntan på vinter-OS fungerar semmelfönstret livsuppehållande. D.v.s. den tid då det känns gott att klämma i sig semlor utan att räkna. Jag befarar att det inte är så man förbereder kroppen för Noir Desir i Rempart. Jag var på Morfar Ginko med en god vän och gapade högt och oförståndigt om balans i tillvaron. Som om jag vet vad det är. Men i sanningens namn ska sägas att det inte är helt fel att jobba mycket någon gång emellanåt heller. Det finns ju många sätt för en medelmåtta att utveckla sina förmågor.

Men jag skulle komma till det viktigaste: klättring. Några som upprepade gånger på ett avgörande sätt inspirerat oss och fått oss att lyfta till nya klätternivåer är atleterna på bilderna:

Jag tackar för det. Det är det som är det fina med klättring.